Ice Miracle's

Nessie på valpträff!
Leila och jag åkte med Nessie och Gin på valpträff. Vi åkte en dag innan för att båda besöka våra barn i Stockholm där vi också bodde. Även Rolle var med och tog hem Sandras bil som ska lagas. Dessutom med verktyg i högsta hugg för det var även en cykel som skulle lagas. Det är Rolles lott här i livet, att laga saker.
På lördagmorgon hämtade jag upp en mycket förkyld Leila med en förfärlig hosta. Hon hade nästan övervägt att stanna hos sonen.
 
På träffen kom alla sex tikar men endast en av de tre hanarna. Även pappa Jack kom med sin matte! Mamma Ila var förstås på plats eftersom träffen var hemma hos dom i Eskilstuna.
 
Fr v pappa Jack med matte Pia, Krut, Joy, Jackie, Luna, Jet, Gin, Nessie, mamma Ila med uppfödare Jens
 
Valparna fick leka lite. Vi pratade och fick lite tips. Fick mat och fika och hade en väldigt mysig och trevlig dag! Alla valparna var väldigt lika! Så lika så det var lätt att blanda ihop dem! Leila kopplade en men släppte den sen för hon blev osäker.... Det var bara Sofie som hade den enda hanvalpen och jag som var helt säkra... Nessie har ju nämligen en vit fläck på bröstet vilket ingen annan har... ganska praktiskt! Men det blev nog rätt i slutändan...
 
Valparna är väldigt trevliga och härliga, likaså deras familjer! Sä härliga människor allihop!
 
Vi fick även prova att apportera lite vilt. De flesta valparna var lite tveksamma i början men sen gick det bra för alla. Jag har ju inte apporterat alls med Nessie än. Lite med dummy/boll på golvet bara att jag lagt ner den bredvid mig och då har hon tagit upp och kommit i famnen och fått beröm. Så lite svårt att börja med vilt kanske... men bra tillfälle när det fanns kråka, duva och kanin upptinat. Först nosade hon lite på dem och var ganska ointresserad. Ganska bra tycker jag... men plötsligt vaknade intresset och hon blev väldigt intresserad! Vi skickade in dem ett par meter i lite högst gräs och hon hämtade alla till slut. Däremot ville hon ju inte lämna av dem till mig... jag har märkt de tendenserna innan när hon tagit en sko eller något.  Hon kan nog vara lite självständig och bytesmedveten på det sättet. Det blev väl lite att jag snodde fågeln men, men. Hon blev i alla fall helt vild och hoppade och for efter viltet sedan. Inte så svårväckt med andra ord... jag ska lära henne lite mer avlämning och prova med vilt om ett par måndader igen. Jag tror inte det blir något problem med avlämningara.
 
I övrigt känner jag att hon är en härlig hund med fint samarbete. Bättre än jag uppfattade det i början... Hon är väldigt lugn och lätt att ha att göra med. Flera syskon verkade vara livligare! Jag vet inte om det beror på personlighet eller träning? Både och kanske. Jag märkte redan från början att hon var lugn och sedan har jag tränat mest på det också! Hon somnade så sött i min famn mitt under träffen!
 
 
 
Älskade lilla hund!
 
Mamma Ila hälsade lite på sina barn, visade att hon ännu bestämmer och la sig sedan mitt i flocken och brydde sig inte om de små glina...
 
Lite prat. Valparna trötta i värmen
 
Nessie har varit jätteduktig på resan. Hon bryr sig verkligen inte om ljud. Tåg som kör förbi på nära håll och sådant. Hon hör det inte. Det har också fungerat bra att ta med henne på restaurang, Hon rullade ihop sig och sov. Däremot hade hon svårt att kissa. Hon kom av sig så fort hon såg någon... Men hon vande sig så det blev lite bättre men jag fick försöka söka upp lite avskilda platser.
 
Nästa träff blir i oktober!
 
Nessie sover i soffan hemma hos Sandra
 
Gin på båten
 
Jag har inte haft några större problem med Nessie. Det största var väl kloklippning eller egentlien all hantering. Hon fick nästan panik och sprattlade och bråkade. Men jag bara höll henne och var tyst och lugn och klippte ändå. Det gick bättre och bättre och nu är hon hur lugn och trygg som helst i all hantering. Jag räknade med att det skulle bli så till slut men inte så snabbt! Sen är hon lite jobbig med Enya, Micco och Kisse. Hon vill gärna bråka med dem för hon har märkt att de inte riktigt har pondus. Teia och Nadja har det så hon är mest med dem. Hon får aldrig vara med de andra om jag inte är med och styr upp det hela. Hon har väldigt fina signaler när hon möter andra hundar och låg mot dem tills hon märker om de vill leka eller så. Men som sagt dessa har hon ju lärt sig att hon kan bråka med utan att de klarar situationen. Micco han morrar och står i men det skiter hon i... Enya gör inget alls utom om hon har ben eller mat. Kisse gör inget heller.
Lucy och Milla sa till på skarpen så där vågade hon inte något. Hon fick race när vi kom ut och hon blev lös eftersom hon varit tvungen att skärpa sig hela tiden....