När man tränar retrievers använder man ju en visselpipa. När man gjort något väldigt ofta blir det ju en vana som man inte tänker på. Jag har pipan i munnen hela tiden. När hunden lämnat av släpper jag den bara eftersom jag har den i ett band runt halsen.
Nu är det så att jag har en reservpipa i varje bil. Det är ju hopplöst om man glömt pipan om man ska iväg eller om man plötsligt upptäcker bra träningsmöjligheter när man är på utflykt. Det värsta är att jag har inga band i de piporna. Det hände senast idag, att jag glömt pipan när jag var iväg med hundarna och skulle gå en promenad och träna lite. Jag tog min reservpipa. Och varje gång jag gjort något med en av hundarna fick jag leta på marken efter pipan. Det är stört omöjligt att låta bli att bara släppa pipan när momentet är slut! Och det slutade också som vanligt dvs att jag gick vidare och nästa gång jag skulle ha pipan så f-n den ligger på marken där jag var senast...
Tillbaka och leta. Men eftersom det började skymma och var mycket löv där så hittade jag den inte. Nadja är ju bra på att leta upp saker så jag fick henne att söka och efter en lång stund så hittade hon den! Duktiga Nadja!
Nadja
Jag kom sen att tänka på att Enya kan inte så mycket saker som Nadja kan... Flera saker man kan ha nytta av också. Det har inte blivit av att lära henne saker eftersom Nadja kan det. Nadja fyller ju 12 år den 1/3 så det är väl dags att lära Enya tex att leta efter saker. Enya är ju duktig på sök när det gäller fåglar och dummys men jag tror inte hon fattar att leta upp en visselpipa.
Jag har ju lärt Nadja att apportera allt såsom mynt, plånbok, suddegum, penna, nyckel osv ja allt i olika storlekar och material. Jag har haft nytta av det flera gånger när jag tappat saker och även har hon hittat andras saker som mobiltelefon, plånbok mm Även inne om man är lat och tappar pennan när man sitter i soffan eller så kan man be henne att ta upp det.
En annan sak som inte Enya kan som jag nog bör lära henne är ordet apport.... Mina tidigare hundar har jag ju skickat på "apport" och även lärt att apport betyder att gripa saker som i träningen ovan att ta olika grejer. Enya skickar ju jag med namnet på apportering. Men man borde ju ha ett gripa kommando så att säga. Jag har inte behövt det just men jag har nu kommit i någon situation då jag märkt att jag behövt det. Tex första gången hon träffade på ett levande vilt och tvekade. Hon fattade ju vad jag menade ändå med "jaja" men ändå. Hur gör andra förare som skickar på namnet? Jag har inte tänkt på det förut. Jag ska ta och lära Enya "apport" under vintern.
Nadja är så bra att ha med i valp/allmänlydnadskurser och visa med. Jag har nu börjat ta med Enya i stället men hon kan som sagt inte lika mycket... Det kan vara allt från roliga grejer till nyttiga grejer. Som sagt något ska man göra göra under mörka vinterkvällar!
0 kommentar(er)
