Förra helgen åkte Leila och jag till Skåne igen. Denna gång med Enya och James och så hade vi även Nessie och Gin med oss.
Först åkte vi till Koholma på lördagen dit Nessies och Gins uppfödare flyttat (Sofias föräldrarhem). De hade helgkurs där för ett gäng retrieverfolk men vi fick komma och hälsa på eftersom vi "hade vägarna förbi". Helgen innan hade det nämligen varit valpträff men vi kunde ju inte komma pga kkl.
Jisses vad fint de bodde! Jättefint hus och marker runt omkring. En liten sjö med bastu och grillplats och lite annat. De hade även en liten stuga på en höjd som vi fick låna, perfekt!
Leila och Gin framför vår fina lilla stuga!
Vi tog en promenad och efter deras kurs var slut för dagen hade vi en liten valpträff! Vare sig Leila eller jag har ju tränat valparna något speciellt så de kan ju inte så mycket precis... Vi fick göra lite inkallning och stanna kvar och sådant. De är ju inte vana att vara på så många främmande ställen och inte med främmande hundar heller för den delen. Men det gick väl ganska bra ändå. Nessie stack fram till några andra hundar när jag pratade lite... hon var nog inte ens olydig, hon visste väl inte ens att man inte skulle göra så.... Jag kände lite irritation, är inte precis van vid att mina hundar gör så. Men sen kom jag som sagt på att hon är ju inte tränat på att sitta lös bredvid mig under längre tid när jag står och pratar och absolut inte med störning. Tror inte ens jag sa stanna till henne...
Vi fick prova ett släpspår (dummy) och det löste Nessie bra. Sen skulle vi prova ett linjetag med dummy. Jag har kanske gjort det fem ggr och då kanske 15m sista gången. Det var alldeles för kort tyckte dom så det kastades en dummy över ett dike och så fick vi trava iväg 70m innan vi skickade... de klarade det förstås! Full fart iväg och över diket. Söka efter apporten och full fart hem! Avlämningar har jag ju lärt henne inomhus så det funkar. Kände att jag nog ska strama upp allmänlydnaden lite och öka kraven/svårigheterna lite med stanna kvar och sådant. Har i och för sig inte gjort så mycket där heller men när jag gör...
En jättetrevlig kväll fick vi också! Vi blev bjudna på en härlig middag och med ett sådant trevligt sällskap i uppfödare och kursdeltagare! När Nessie och Gin är lite äldre ska här kursas!
Söndagen upp tidigt och iväg på elitprov Ivösjön. Det gick inte bra för någon av oss och vi fick åka hem med varsin 0:a... Enyas första i sin karriär.
Jag hade startnr 1 och fick då börja vid vattnet. Det sköts ett skott och kastades en enkelmarkering mot andra sidan ibland en massa stenar. Men hunden fick inte ta den utan skulle skickas till andra sidan på en dirigering till höger om markeringen. Avståndet till land var längre åt höger så det var ganska långt men inte längre än vad jag tränat på. Jag lyckades inte få dit Enya. Jag trodde faktiskt att det skulle gå. Hon ville hela tiden dra sig mot markeringen men jag fick väl henne halvvägs ut mot dirigeringen. Sen fick jag kalla hem henne. Och så skicka på markeringen som hon spikade (det visade sig sen att många hade problem med att hitta den). Sen fick vi stå passiva för parkamraten som skulle göra samma moment. Efter en lång stund med visselsignaler mm så snodde hunden markeringen och då blev hunden bruten pga att den gått ur hand. Hund nr 3 skulle då kallas in men den hade inte kommit än pga att den hade fått fel på bilen och stod någonstans längs vägen i Skåne... Då ropade de på hund 4. Den satt ju i bilen så det tog ett tag innan föraren kom med hunden och så skulle de då skicka på linjetaget. Samma sak hände där och de visslade och fick inte tag på dirigeringen. Sedan var hunden borta mot markeringen och den bedömdes ur hand och fick bryta. Nu kallade de in hund nr 5.... Enya och jag stod ännu passiva och jag trodde jag skulle bryta ihop. Detta tog ju hur lång tid som helst. Jag började dessutom frysa för jag hade en tunna jacka... Till slut kom nr 5 och skulle göra vattnet. Det blev precis det samma igen. Den fick inte tag på dirigeringen. Men där kunde hon kalla hem hunden och skicka på markeringen till sist och fick fortstta provet... puh.
Vi gick en transport där skytten sköt flera ggr mot olika buskage. När vi kom fram skulle Enya göra en dubbelmarkering på land. En kastades in bakom ett buskage och blev då dold och den andra var väldigt diffus. Hon löste den bakom busken men jag fick styra henne på den andra och det fick samtliga förare som kom så långt göra! Vi var i gott sällskap. Sedan skulle jag skicka Enya på ett linjetag mitt emellan dessa två markeringar fast mycket längre ut. Det var en ganska lång dirigering, över 100m tror jag. Men det gick bra!
Nästa moment var söket där den andra hunden fick börja. Ett konstigt svårsprunget område mot sjön. Massor av stora stenar och de hade gömt de flesta apporterna precis bakom stenarna. Eftersom de inte får vind på dem där (det var ingen vind heller) så blev det jättesvårt. Parkamratens hund fick söka länge för att hitta två st. Sen skickade jag Enya och hon fick verkligen leta länge för att hitta två. Sen skulle vi skicka varannan gång tills vi hade sex var. De hittade verkligen inte. Enya började komma hem tom och fråga. Den andra hunden stannade där ute och glodde på föraren och kom hem. Sen ansåg antagligen Enya att det inte fanns något och ville kanppt ge sig iväg. Jag fick tjata på henne och blev väl lite irriterad... då började hon snurra framför fötterna på mig (sviter efter det som hände i Garpenberg tror jag). Hon blev väldigt osäker och frustrerad och gnäll/skällde på något konstigt sätt. Hon fick hem fyra st. Jag fick bryta men det borde jag ha gjort långt innan. Skulle inte ha pressat henne så. Faktum var att jag endast såg en hund som gjorde ett bra sök! Alla fick liknande problem. Men de flesta kom hem tomma eller ställde sig där ute och glo... min hund ska alltid göra något helt annat, suck. Men som Leila sa det beror väl på att hon är så högtempererad och förig så hon blev helt rådvill.
Provet avslutades med markering och dirigering på land för den andra hunden som fick ett 3:e pris.
Inget konstigt prov egentligen men att de flesta rök på söket var konstigt? De som fick hem lite fler på söket startade senare på dagen då var det väl lite mer vind och den hade vänt lite. Sen var det också mystiskt att hundarna inte klarade vattendirigeringen? Flera duktiga ekipage gick bet på den.
Det har varit galet mycket de sista två månaderna. Gotlands jaktprov, Garpenberg, kkl Skåne, Ivösjön, Luxemburg mm Jag känner mig helt slut... Jag vet inte när jag hade sovmorgon sist
Så här ser mina tider för väckning ut på mobilen.... och detta gäller inte bara helger kan jag säga. Jag har börjat tidigt på jobbet ganska mycket. Senast idag gick jag upp 5.00. Men det är ju bra för då slutar man tidigt förstås!
Det var i alla fall länge sedan jag var så efter i sömnen. Man känner att kroppen tar stryk. Det har ju varit andra saker också på kvällstid som en massa möten med jobbet, jag har startat en valpkurs osv osv
Nu måste här vilas!
0 kommentar(er)
